Drömmer mig bort

Jag drömmer mig bort till efter pensionen. Då skulle jag vilja ha ett semesterboende på Amalfikusten eller något annat härligt ställe. Det viktigaste för mig är dock inte var utan vem jag tillbringar min ålderdom med. Förhoppningsvis är jag då fortfarande otroligt kär i min fru, om jag hittar någon vill säga, och vi har en hel hög med barnbarn som kommer och hälsar på då och då. Blir jag för rastlös kan jag säkert hjälpa lokalbefolkningen att skruva lite, på så sätt skulle jag ju komma nära deras seder och samtidigt lära mig språket. Tanken på att sitta och se solen gå ner, dela på en flaska vin och prata om gamla minnen gör mig ändå glad och hoppfull. Framtiden kommer kunna bjuda på många härliga saker tror jag, det är bara vägen dit som ska klaras av först. En sak som jag tror på när det gäller kärleken är att inte stressa fram något. Det händer när det händer helt enkelt, bättre att det är på riktigt då än hamna i något halvbra. Jag vill att det ska vara kanon direkt!

Ett glas rött vin